Efter att ha plöjt Bernie Macs biografi behövde jag något i samma anda. Något som osar liv, misstag och självinsikt utan filter. När jag såg att Joey Diaz själv läser in sin “Tremendous” fanns det inget att diskutera. Har man lyssnat på hans standup, hans podcast eller otaliga gästinhopp vet man att rösten är mer... Fortsätt läsa →
Söderbergs Förvillelser – Nära men den har bara fått nya plattformar, appar och selfies.
Då blev det en grön bock i checkhäftet över klassiker: Hjalmar Söderbergs Förvillelser. Det är hans debutroman som han skrevs runt tiden han blev 26. Den mognade ungdomligheten ger romanen ett bekant driv i sin bevakning av planlöshet. Den andas just den där första självmedvetna livskrisen som unga män, på gott och ont, kan ta... Fortsätt läsa →
Slottet – Även om Kafka råkar vara Kafka
Jag minns att jag läste "Rättegången" på gymnasiet. Den gjorde sitt jobb i den meningen att jag förstod vem Kafka var och hur det kafkanska fungerar, men den satte inga djupare spår. Just därför har "Slottet" stått och samlat damm i hyllan längre än den borde. Ett manifest på dåligt samvete i hårdpärm.Om jag ska... Fortsätt läsa →
Vad gör jag här? – Att läsa Bruce Chatwin
Jag hittade "Vad gör jag här" på ett fint men även lite morbidt sätt. Det var en av böckerna Kalle Wahlström läste när han satt och vakade vid sin döende fars sida. En sådan detalj fastnar för mig. Inte som marknadsföring, snarare som ett lågmält vittnesmål om vilken sorts bok det skulle kunna vara. Skulle... Fortsätt läsa →
En natt med Ett år av apokalyptiskt tänkande
Då blev det en natt med augustprisnominerade Linda Spåmans "Ett år av apokalyptiskt tänkande". En lekfull titel, tydligt inspirerad av Didions kulturkanon roman. Innehållet må hålla Didions i hand, men det är mer än råhet som realism än insikt som lyser klarast under dessa 244 sidor. Vi följer Lindas pappa Walter som drabbas av ALS... Fortsätt läsa →
I Patagonien – Bruce Chatwin
I Patagonien var den andra boken jag läste av Bruce Chatwin, direkt efter 'Vad gör jag här?' Back to back. Direkt det ska sägas: utan den längre forskningen, utan lite hjälp på vägen av Steve Sem-Sandberg och BBC-dokumentären Nomad: In the Footsteps of Bruce Chatwin, är det här en bok som lätt hade glidit mig... Fortsätt läsa →
Att läsa Doktor Glas i dag
Den sista boken jag läste under 2025 va roman Doktor glas, skriven i dagboksform. Genom korta anteckningar följer vi doktor Tyko Glas på sin mottagning i Stockholm. En dag söker prästfrun Gregorius upp honom. Hon ber desperat Glas att hjälpa henne att fabricera en sjukdom, ett alibi, för att slippa sin makes närmanden och den... Fortsätt läsa →
A Bright Ray of Darkness – Ethan Hawke
Ethan Hawke är en skådespelare som i film, korta klipp, intervjuer och upplästa dikter ofta lyckas trollbinda. Han har en röst och en närvaro som ofta bär på något allvarligt, nästan förtroligt och mystiskt. När han talar om livet, konsten och meningen med tillvaron låter det ofta eftertänksamt och öppet. Därför är det svårt att... Fortsätt läsa →
