Nobelpriset i litteratur närmar sig känns det alltid som om hela litteraturvärlden håller andan, men är det samma känsla 2025? Efter fjolårets pris till Han Kang, vars prosa är både analytisk och poetisk med en nästan kirurgisk precision i språket som samtidigt rymmer djupa filosofiska och känslomässiga resonanser. Eller året där innan, med Jon Fosse, vars lågmälda men andliga prosa inte lästs av särskilt mång, hoppas jag på en fullträff likt Annie Ernaux, en författare som nått en bred publik med sin självbiografiska stil. Den stora frågan är: följer Akademien sitt mönster, eller överraskar de ännu en gång?
Som alltid är Haruki Murakami ett av namnen som florerar på lågoddslistorna, men det känns svårt att tro att han skulle få det i år om ens någonsin. Hans litterära universum har redan blivit en genre i sig, men kanske just därför och för att han ständigt nämns, har han blivit för självklar för ett pris som ofta söker det ”oväntade”.
Ryska författare kan vi nog avskriva direkt, med tanke på den pågående konflikten och Akademiens ovilja att göra ett politiskt laddat val. Samma gäller även författare som på något sätt har tydliga anknytningar till konflikten i Gaza, i år känns det som om Akademien kommer söka ett tryggare, men ändå betydelsefullt val.
På tapeten står i stället USA som nästan alltid. Det finns en påtaglig fascination i Sverige för amerikansk litteratur och kulturkritik och årets pris skulle mycket väl kunna gå till någon som utforskar teman som yttrandefrihet, förbjuden litteratur eller kvinnans rätt till sin kropp. Det är ämnen som har fått ny tyngd under de senaste åren och som dessutom rimmar väl med Nobelprisets humanistiska ideal.
Kanske är det dags att uppmärksamma en amerikansk litteraturkritiker eller essäist. Någon som på djupet har undersökt litteraturens roll i vår tid. En sådan pristagare skulle förena det intellektuella med det moraliska, på ett sätt som Akademien ofta belönar. Namn som cirkulerar likt Joyce Carol Oates eller Margaret Atwood känns ändå mindre troliga, just för att de nämnts så ofta och för att deras storhet redanär allmänt erkänd. Men riktningen mot en röst från USA som vågar tala om litteraturens gränser och dess etiska ansvar känns år 2025. rimlig. Här kommer mina gissningar:
Can Xue
Can Xue, ( 1953-) pseudonym för Deng Xiaohua. Hon är en författare som har utforskat det surrealistiska och metaforiska språket i sina verk. Hennes författarskap har präglats av en unik och experimentell stil som har kallats både förunderlig och gåtfull. Can Xue’s böcker utforskar abstrakta teman som drömmar, identitet och existentiella frågor på ett sätt som utmanar läsarens tolkningsförmåga. Hennes förmåga att skapa en suggestiv atmosfär och använda språket som ett konstnärligt medium har väckt internationell uppmärksamhet. Att tilldela Can Xue Nobelpriset skulle vara en hyllning till författare som vågar bryta ny mark.
Louis Menand
Louis Menand, född 1943, är historiker, essäist och litteraturkritiker. Som professor vid Harvard har han skrivit flera verk som analyserar idéers historia och deras påverkan på kultur och samhälle, bland annat The Metaphysical Club. Menands essäer och kritiska texter bär på en djup förståelse för litteraturens och idéernas roll i samhället. Att ge Nobelpriset till Menand skulle representera en amerikansk intellektuell röst som reflekterar över litteraturens betydelse på ett globalt plan och hylla essän som en litterär form.
George Saunders
George Saunders, född 1958, är en amerikansk författare och essäist vars noveller och romaner ofta kombinerar humor med moralisk och samhällskritisk skärpa. Hans berättelser belyser människans natur och samtidens dilemman på ett sätt som är både underhållande och tankeväckande. Saunders förmåga att väva samman litterärt hantverk med etiskt och socialt engagemang gör honom till en stark kandidat, särskilt om Akademien vill belöna både skicklighet och samhällsrelevant litteratur.
Michael Moorcock
Michael Moorcock, (1939 -) är en författare som har gjort en betydande inverkan inom science fiction-genren. Hans verk har kännetecknats av en djup intellektuell och filosofisk komplexitet, och han har utforskat teman som makt, moral och människans natur i sina romaner. Moorcock har visat en förmåga att skapa fängslande världar, som i hans kända Elric-serie. Hans litterära bidrag har belönats med prestigefyllda priser, inklusive Nebulapriset 1967 och John W. Campbellpriset 1979, vilket i sig är ett bevis på hans betydande inflytande inom litteraturen. En Nobelprisvinnare som Moorcock skulle kunna uppmärksamma science fiction-genren och lyfta fram den som en seriös och viktig litterär form.
Torsdagen den 9 oktober klockan 13:00 är det dags för Svenska Akademiens ständige sekreterare, Mats Malm, att öppna dörrarna till sammanträdesrummet i Börshuset och tillkännage årets Nobelpristagare i litteratur. Spänningen är påtaglig. Blir det en fullträff eller en flopp detta år? Vi kan bara vänta och se vilken av alla begåvade författare och kritiker som kommer att hedras med detta prestigefyllda pris, som erkänner deras betydelsefulla bidrag till världslitteraturen och förevigar deras insats.
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 