Ser att det florerat texter med det finurliga ämnet ”red flags”, Därför valde jag att göra ett eget inlägg för att inte missa allt det roliga. Jag satte mig ner försjunken i den röda soffan med sotfläckar och katthår och funderade. ”Vad är det som verkligen sticker till i mina nerver?” Efter cirka 27 sekunder (En Gunde dusch) hade jag fått fram dessa fem SOLKLARA varningar. De stora och självklara varningsflaggorna på dåliga böcker och författare. Cringe och obegripligheter som får dig att varsamt backa bort frånboken med öppna händer. Att fly från denna litteratur är alltid det bästa försvaret.
Här kommer listan på fem ”Red flags” enligt Hjotronhyllan.
- Handlar boken om romarriket? Är den full av gammal magi eller djupt dedikerad filosofi som kommer att dra en snäv läsarskara? Om din bok inte uppfyller dessa kriterier är denna idé inget som kommer att få din bok att sticka ut. Du har helt enkelt för få vänner som säger ”nej” i din närhet.
På plats nummer ett: Romerska siffror i kapitelregistret.
2. Må du ha vunnit en skönhetstävling i Monopol och inkasserat 200 kr, men om din bok inte är en självbiografi är detta den tydligaste av varningar. Du är inte här för att berätta en historia för oss hungriga läsare. Du vill bara bli känd nog för att kunna möta någons blick i självscanningen på ICA och blygsamt droppa den störiga kommentaren ”Ha, ja men det är jag.”
På andra plats: Att ha sitt eget porträtt som omslag.
3. Ja, jag fattar. Den lilla mätbarheten man har som författare är som en bra snuttefilt eller klapp på egen axel. Men helt ärligt så bryr sig ingen av dina följare om detta. Att lägga ut hur många ord du har skrivit på din nya bok är jämförbart med att lägga ut en bild där du fikar med polare när du har ringt in till jobbet på grund av att du ”vabbar” med magsjuka.
Det ger oss som läsare en bra inblick i att du inte har en historia att berätta, utan bara en deg som ska knådas. OCH DEN SKA KNÅDAS! Men håll denna hemlighet privat så att vi inte förstår ditt lilla hyss!
På tredje plats: Att dela med sig av ordräkning.
Första gången jag såg den här typen av inlägg skrek jag i kudden tills stämbanden gav upp. Nivån att dra ner sina läsare till att de är så korkade att de inte vet hur man tipsar andra om en bra bok? Man har stött på många knäppskallar här i livet, men hittills har jag inte mött någon som håller bra böcker som en hemlighet. Skriv en kanonbok, så LOVAR jag att den kommer spridas med vinden utan en bruksanvisning i gratis marknadsföring.
På fjärde plats: Fördumma av sina läsare.
Internationellt viskas det i korridorerna om svenskarna. Landet som fortsätter att producera deckare. Den utdöda genren utomlands som ingen längre vill ha. Många har ännu inte nått Skandinavien att det inte längre är mord med istappar och alkoholiserade ex-kommissarier som säljer. Hela Europa skriker efter romance-genren. Men lilla landet Lagom suktar fortfarande efter beige rockar och sirener.
På sista plats: Krim- och deckargenren.
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 