Ni vet, ibland tänker jag att livet är som en enda stor kollision av kraftfulla ögonblick. Man upplever så mycket, så intensivt, och det är som att bli drabbad av en våg av känslor som sköljer över en. Och mitt i allt, när kaoset har lagt sig finns det två saker som får mig att stanna upp och tänka: Vad är egentligen det mäktigaste? Är det den där oförglömliga stunden på en idrottsarena eller framför tv:n, när pulsen rusar och adrenalinet pumpar, och man ser sitt favoritlag vinna eller en atlet prestera på toppen av sin förmåga?
Eller är det den magiska känslan av att vara mitt i en musikupplevelse, när musiken och allas känslor fyller luften och man känner sig förenad med tusentals andra människor, som en enda stor gemenskap? När man gråter för att medlemmarna i Led Zeppelin gråter för att covern på deras stairway to heaven slår rakt in i ens hjärta.
Jag har ju själv varit med om otaliga sportögonblick som har fått mitt hjärta att rusa och får mina knutna nävar att flyga i luften. Jag minns fortfarande känslan av spänning och eufori när Charlotte Kalla genomförde den legendariska upphämtningen i skidstafetten under OS 2014, där hon gick från en tredjeplats till att vinna guld för Sverige. Det var en oförglömlig prestation, Jag blir rörd bara jag tänker på det. Där hennes starka skidåkning och envishet imponerade på en hel omvärld. Det var verkligen något speciellt att få vara en del av, när hela Sverige höll andan och hejade fram Charlotte Kalla som stakar likt en hjältinna mot mållinjen.
På samma sätt minns jag också Tom Bradys femte Super Bowl-vinst på övertid, när hans New England Patriots vände ett stort underläge och vann en spektakulär match. Det var en otrolig prestation av en av de mest framgångsrika quarterbackarna genom tiderna, och känslan av att vara en del av dramatiken och spänningen i den avgörande matchen, ett av världens mest sedda ögonblick. Att se Tom Brady leda sitt lag och vinna på det sättet var verkligen något som övergick min egen vardag. Det var som att händelserna gick i slowmotion. Historieböckerna skrivs där på den starkt belysta planen till vrålet av hängivna fans.
Jag har upplevt den konkurrens, passion och gemenskap som finns inom idrotten och de oöverträffade ögonblicken av spänning och glädje när fantastiska idrottsprestationer utförs. Det kan vara Max Verstappens omkörning på sista varvet för att avgöra mästerskapet till en vinst i amatörmma av en godvän med närmast sörjande på läktaren. Det är något som kan få mitt hjärta att slå extra fort och ge mig en känsla av att vara en del av något större.
”Det var som att uppleva en svetsad vägg av ljud och energi som slog mot publiken med full kraft”
Å andra sidan har jag också upplevt den oerhörda kraften i en musikupplevelse. En av de mest minnesvärda stunderna var när jag för första gången såg bandet Slipknot live på Hovet år 2011. Det var som att uppleva en svetsad vägg av ljud och energi som slog mot publiken med full kraft. Med deras karakteristiska masker och intensiva scenframträdande skapade de en unik och kraftfull atmosfär som berörde alla sinnen. Att vara där och känna ljudet slå mot bröstet, se publiken gå helt bananas och känna gemenskapen bland fansen var en oförglömlig upplevelse. Det var något alldeles speciellt den där kvällen med den musikaliska kraften och intensiteten som bandet förmedlar, Det var som att jag sett övermänsklig kraft, något heligt.
Ett annat minnesvärt ögonblick var när min barndomsväns pappa visade oss en dvd med Maidens spelning på Rock in Rio inför en publik på över 300 000 människor. När de började spela sin ikoniska låt ”Fear of the Dark” var publiken så entusiastisk att de överröstade bandet själva. Den enorma mängden människor som sjöng med i kör, och se den gemensamma kärleken till musiken och bandet, var verkligen en kraftfull upplevelse som än idag ger mig gåshud. Det var som att musiken hade förmågan att förena människor.
Så här står jag nu, fortfarande tvekande. Är det den episka spelningen med Arch enemy eller den första matchen med Luleå Hockey som jag såg tillsammans med min far? Jag kanske aldrig kommer att kunna bestämma mig. Men det spelar egentlöst vilket som är mäktigast, för båda dessa ögonblick har en plats i mitt hjärta och kommer alltid att vara en del av mina mest minnesvärda upplevelser.
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 