Efter ett nyligt besök på min lokala salladsbar, (fånigt namn på ett ställe som serverar sallad) frågade kassören, en ung kvinna med goda intentioner, om jag ville ha lite Sean Connery-sås till min sesammarinerade rostbiff. Jag kunde inte hjälpa att undra om jag såg ut som den typen av salladsätande kille som tycker att kvinnor förtjänar en örfil om de talar för mycket, för högt, eller om ingen på salladsbarens personalmötet hade modet att föreslå ett mer lämpligt namn för denna tätgula sås. Jag accepterade motvilligt den lilla gula kartong burken med plastlock och etikett med min utsträckta platta kvinnohatande slap hand. En känsla av skam spred sig i mig när den landade kall i min hand. Jag gick ut från butiken med blicken i det smutsiga kakelgolvet, skamset, medan kvinnan bakom mig i kundkön beställde nummer 4a “the mozz” med vanlig jämställd, Tomatvinägrett
Undertiden min sallad tappar fräschör på passagerarsätet, vände jag mig till Google för att snabbt få reda på mer om denna problemfyllda asiatiska majonnäskreation. Enligt sägnen uppfann en stressad kallskänka, på den prestigefyllda restaurangen Berns i Stockholm såsen på plats. När hon blev tillfrågad om dess namn, hade hon ingen aning, så hon kom på något spontant: Sean Connery!
Men vänta, visste denna köksassistent att Connery själv i en intervju med Playboy-magazine 1965 prompt hade uttalat att det vore okej att slå kvinnor? Hade hon i restaurangens stress och stekos precis lagt krokben på hela feminismen?
Connery med sin andra fru, fransk-marockanska artisten Micheline
”I don’t think there is anything particularly wrong about hitting a woman- although I don’t recommend doing it in the same way that you’d hit a man. An open-handed slap is justified if all other alternatives fail.” – Sean Connery, Playboy, 1965.
Så vad kom först: såsen eller Connerys öppna handflata mot det kvinnlig könet? Och varför ska jag, som kund, tvingas att dras med den här associationen? Kan vi inte sätta beige rockade detektiver och antikrundanmänniskor att spåra såsens ursprung tillbaka till ett specifikt ursprungsdatum och sedan döpa om den lite för goda såsen till Amber Heard-såsen i namnet av jämställdhet? Eller, låt oss bara kalla den asiatisk majonnäs, som de skäggiga hamburgerkillarna i sina svarta neoprenhandskar gör.
Det är en liten steg för jämställdhet och ett stort steg för salladsbaren med fånigt namn.
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 
Lämna en kommentar