Anna Lindmarker – från barndom i Moskva till journalistkarriär

Anna Lindmarker inleder sitt sommarprat med att beskriva sin uppväxt i Moskva, där hennes far var korrespondent för Svenska Dagbladet. Hon målar upp en otryggt levande bild av en tid präglad av politisk osäkerhet och kulturella skillnader, och delar med sig av sin mammas svårigheter under tiden i Sovjetunionen. Hennes barndom fortsätter med flytten till USA och mötet med en ny och annorlunda kultur. Här beskriver hon kontrasterna mellan sin privilegierade tillvaro och de sociala orättvisor hon bevittnade, särskilt under resor genom Harlem. Dessa upplevelser formade hennes starka känsla för rättvisa och respekt, två teman som återkommer genom hela pratet.

En betydande del av sommarpratet ägnas åt Lindmarkers karriär som journalist. Hon berättar om sina tidiga år inom nyhetsvärlden och de många tuffa upplevelser hon stött på, särskilt de känslomässigt påfrestande nyhetshändelserna hon rapporterat om. Speciellt gripande är hennes beskrivning av hur hon påverkades av händelserna i Mellanöstern och hur detta bidrog till hennes beslut att lämna TV4 Nyheterna. Här önskar man kunna förvänta sig att Lindmarker skulle dela med sig av fler insikter och spännande historier från sitt yrkesliv. Men dessa glimtar är få och flyktiga. Vill inte svenska folket höra om utmaningar som journalist, intervjuer med världsledare, eller dramatiska nyhetshändelser hon har rapporterat om. Istället väljer hon att lägga tonvikt på personliga barndomsminnen, vilket gör att pratet tappar i dynamik och intresse.

Tyvärr lämnar detta sommarprat mycket att önska. En för stor del av sommarpratet ägnas åt Lindmarkers uppväxt och de utmaningar hon stötte på som barn i olika länder. Hon beskriver detaljerat sin tid i Sovjetunionen, USA och Sverige, men dessa anekdoter känns ofta gnälliga snarare än intressanta. Hon betonar sin rädsla för det ryska språket och sin kamp med den svenska skolan. Istället för att inspirera eller fascinera, känns mycket av pratet som en klagosång om de svårigheter hon stött på under sin uppväxt. sommarpratet känns som en missad möjlighet, det som kunde ha varit en inspirerande berättelse från en välkänd journalist blir istället en något gnällig redogörelse av barndomsproblem och kulturkrockar.

Betyg sommarprat: