Lasse Åberg inleder sitt sommarprat på ett annorlunda sätt genom att inte presentera sig. Självklart vet väl alla som slagit på radion eller svärandes laddat ner SR-appen vem han är, denna kultfigur kring nationens gemensamma lägereld. Inledningen leder oss dock in i en kort anekdot från ett seminarium på hans gamla skola Konstfack, där han med en glimt i ögat förklarar att i sin hybris glömt presentera sig och halvvägs genom sitt framförande fått frågan: ”Vem är du?”. Ibland är det bra att påminnas om vem man är och sedan erkänna detta i Sveriges radio
Åbergs prat fortsätter med ett flöde av anekdoter som målar upp en bild av det kära folkhemmet, de trångbodda lägenheterna i Stockholm och det lilla Manhattan som huvudstaden en gång var. Han beskriver en tid där framföranden på kultur scenerna var en salig blandning och där drömmen om ett inkluderande samhälle levde. Ett samhälle där alla, från arbetarklass till överklass, kunde finna sin plats.
Med sina många anekdoter om karriären, bananer och den mysiga stämningen ger Åberg en känsla av nostalgi och värme. Han beskriver Stockholms utveckling från trångbodda arbetarkvarter till en modern stad och påpekar att ny teknik inte är farligt för ungdomen. oavsett om rubriken är TikTok eller serietidningar.
Åberg bjuder också på en skarp och humoristisk kritik mot Postnord. Han jämför dagens postleveranser, som ofta är försenade och oregelbundna, med tiden då Strindberg kunde få post två gånger om dagen. Att en 84-årig man i direktsänd radio vågar ge en sådan känga är både uppfriskande och beundransvärt.
Han snuddar vid mer allvarliga och traumatiska ämnen, men vänder snabbt tillbaka till de mer trivsamma anekdoterna. Pratet är kryddat med jazziga låtar och finurliga korta vitsar som nog fått producenten Mattias Österlund att le medan deras blickar möts över mikrofonens membran. Lasse Åberg framstår som en trygghet, en symbol för det gamla Sverige som det ofta talas om. Och även om inte allt var bättre förr, så var mycket det.
Tack Lasse, för att du delade med dig.
Betyg sommarprat:
Musikval:
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 