Har du någonsin sett en liten kille med jordgubbssmoothie runt munnen glömma allt som finns omkring och bara försvinna in i leken? Just den här killen har precis fikat.
Kvar på bordet ligger 4 st batterier som har gjort sitt i en radiostyrd sopbil med tillhörande kontroll. Det är 2 st AA och 2 st AAA bland kexsmulor och smoothieglas. Men låt dig inte falla in i det normala där det här är batterier av olika storlekar bara. Det är faktiskt ninjor. 2 st stora ninjor och 2 st ninjabebisar.
I en våldsam fight där ninjabebisarna ger de större stryk knockas batterierna varsamt emot varandra och faller i slowmotion tryggt hållna av en liten nytvättad hand. (Ja handen är tvättad. Inte munnen). Men det spelar ingen roll. Ninjabebisar bryr sig inte om gammal smoothie.
”Men det spelar ingen roll. Ninjabebisar bryr sig inte om gammal smoothie.”
Leken pågår med inlevelse följande 10 minuter. Små försiktiga knockar och väl tajmade swooshar. Helt plötsligt händer något. Den blå ninjabebisen beslutar sig för att jobba solo och knockar den andra tillsammans med de bägge större ninjorna. De 3 utslagna ninjorna får åka med den radiostyrda sopbilen en stund. Den blå ninjabebisen flyger i loopar över köksbordet. Eller är det ett köksbord? Man vet inte riktigt. Det spelar ingen roll för en blå ninjabebis.
Den glömmer allt som finns omkring och bara swooshar runt i cirklar ovanför de eliminerade fienderna. Det är allt som betyder något just nu för en liten kille med nytvättade händer och jordgubbssmoothie runt munnen.
Text
Skogsliljan, Spalt skribent
Hjortronhyllan 