Hur förklarar man det för en person man känt i hela sitt liv och som nu strax inte finns mer?
Jag funderar under pågående samtal hur jag ska uttrycka detta i ord.
”Jag älskar dig, tack för allt” känns så futtigt och kommersiellt.
Inte värdigt.
”I tron om att det är sista gången jag pratar med honom i telefon vill jag på något vis förklara för honom hur mycket han betyder för mig.”
Under tiden håller han monolog, berättar om det otroliga sjukhemmet han hamnat på.
Utsikten, maten, gratiskaffet, kabel tv den trevlige unge mannen som hjälpt honom med telefonen.
När han dragit nästan hela helgens sportsändningar med exakta klockslag för mig, avbryter jag honom; Men du.
Minns du den där sensommarkvällen i Augusti?
Det var alldeles ljummet i luften.
I köket stökades det för stundande kräftskiva.
Utifrån volleybollplanen hördes skratt blandat med arga rop för att någon fuskade.
Alltid någon som fuskar.
Ifrån poolen hördes förtjusta barnskrik.
Ute på plan framför huset spelades det kubb.
Det dracks kall öl.
Kvällssolen värmde samtidigt som kvällsbrisen fick huden att knottras.
Solvarm hud. Salt hår.
Allt var perfekt.
Senare under kvällen mitt i kortspelet ringde en telefon.
Jag blev iskall och sprang barfota på grusvägen tills lungorna gav upp.
Hjärnan slutade fungera.
Fötterna blödde.
Tårarna brände.
Du vaknade av all uppståndelse och kom ut på verandan i din morgonrock och tofflor.
Gav mig en kram, du sa inget, för ord skulle inte hjälpa. Det visste du.
Vi gick och hämtade din stora stjärnkikare och gick ut på plan i det becksvarta mörkret.
”Titta här, ser du månen?”
”Ja, jag ser”
Sen stod vi där, mitt i den kalla augustinatten och skådade natthimlen.
Du i din morgonrock.
Jag med mina såriga fötter.
Hand i hand.
Vi sa ingenting.
Men vi båda visste.
Den natten förändrades något i mig för alltid och jag insåg för första gången att tröst inte är ord.
Tröst är en farfar som kliver upp mitt i natten och visar sitt barnbarn natthimlen i timtal tills hon känner sig trygg nog att somna på madrassen inne på sovrumsgolvet.
Tack
Text
Madame C, Krönikör
Hjortronhyllan 