Årets första bok, en go start! Lagom i tanken, lagom i farten. Pappret kändes bra mot fingrar som känns flottiga efter revbenspjäll och knäck med citrus i. FACK! Har inte ätit någon ischoklad, glöm helt. Nej, Fosse träffar rätt! Den är lättläst, mysig sensmoral och det sista kapitlet som utspelar sig på en båt träffar såklart lite extra. Blir en tur till hamnen idag och kolla så båten klarat sig under vintern.
En bok som består av tre noveller, berättade ur olika hundars perspektiv, där essensen hämtas från ett liv utan för många funderingar. Novellerna utforskar jakten på äventyr, där man har glömt bort hur hemmets trygghet tas för given. Det handlar även om livet där man saknar en partner, som senare ger livet ett mer djup, men som också med enkelhet tas för givet. Temat i dessa noveller känns som rädslan för att det är över, att gubben ska glömmas bort eller att en tjänst av att varit vid liv inte ska mötas med tacksamhet på ålderns höst.
På baksidan marknadsförs det som Fosses roligaste bok. Finurligt kan jag hålla med om, men komik uppnås inte till fullo. Däremot älskar jag de små ”armbågen i sidan”-gliringarna. Fosse lyckas enkelt förmedla vardagens ofta tråkiga verklighet på ett sätt som kan romantiseras. Även de blinkningar och referenser där läsaren testas får mig att le brett. Fosse, du når mig på det sättet.
Boken är lättläst, en perfekt start för den som vill läsa en nobelpristagare och kunna skryta i fikarummet eller på ett socialt medie-konto. Dock undrar jag över fascinationen med rost och stängda dörrar. Är det i den första delen fortsatt trygghet i hemmet, fortsatt äventyr som Fosse finner sig i, medan avtackningen för trogen tjänst och etablerandet av en livspartner är två avslutade kapitel som inte längre bör röras vid?
Hundmanuskripten
ISBN: 9789113129662
Sidor: 174
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 