Våran Babben som efter signaturmelodin pratar om hästar utgör en välförtjänt paus från den mörka delen av traumatiska berättelser. Ändå finner jag mig frågande. Varför är det en av Sveriges tidigaste och mest framstående kvinnliga komiker som talar om hästar?
Jag är inte säker på om vi ens har ett passande uttryck i det svenska språket för: en kändis som med sin plattform använder den för att ta 58 minuters plats i rampljuset med sin hobby som skulle passa lika naturligt, eller i sanningen namn, vara mer lämpat för en engagerad hästtjej. Med en vänligt överdriven dialekt, (enligt Schulmans), guidas vi in i en av Sveriges många hundratusentals stall. Här omfamnas vi av doften av halm och sågspån, det bekanta ljudet av hästars gnäggande och hovtramp i boxarna fyller luften. Och varför då? Jo, helt enkelt därför att en av Sveriges mest framgångsrika komiker tycker detta är lite kul.
Jag hade hoppats på att få höra om hennes karriär, om hennes erfarenheter som gotländsk kvinna på Norra Brunn, eller kanske en saftig anekdot om en kollega. Kanske något om succé sagan med ”Bäst i test” tillsammans med hennes kollega David Sundin. Eller kanske råd om hur man lyckas som en framstående programledare, vad är hemligheten? Istället fastnar vi med en komiker i ett stall, och ja, vi accepterar det och försöker analysera vad vi blir bjudna på.
Det är den sedvanliga anekdoten att om man ramlar av en häst bör man snabbt ta sig upp igen för att inte bli rädd. Ett ordspråk lika uttjatat som ”jag ser inte skogen för alla träd.” Ett bett från en häst och en korkad stockholmare. Om nu dessa saker ens skulle sägas, hade jag troligtvis föredragit att höra dem från någon av de tusentals hästtjejer som lever detta under otaliga timmar i veckan, och storyn om hur man lyckats hijacka Jerringpriset de senaste decenniet.
Möjligen hade jag önskat att ämnet hade rört sig mer kring ”hästningen”. Bandet mellan människa och djur, en regn av anekdoter som borde ha uppstått bland och innanför ställväggarna med de blå IKEA-kassarna med halm hos dessa hästentusiaster. Babben, du är en fantastisk person, en pionjär, men i detta fall tappar du tyvärr fotfästet. Som M. Fnuck i DN uttrycker det: ”…Och som lyssnare undrar jag vad jag ska ta med mig från detta.”
Betyg sommarprat:
Musikval:
Text
Hjortronhyllan, Recensent och kolumnist
Hjortronhyllan 