Kära Nina Wähä är tillbaka fast hon egentligen aldrig varit borta. Major virvelvind är en autofiktiv roman om relationen till sig själv, men framför allt till den bortgångne pappan som i tidningar kallades just Major virvelvind efter sin tid som bankrånare. Romanen rör sig mellan dokument, protokoll och rekonstruktioner av hans liv och Wähäs egen... Fortsätt läsa →
Poems av Wilfred Owen
Det finns böcker som är svåra att recenseras utan att man samtidigt känner sig lite… dum. Det här är en sådan. Wilfred Owens diktsamling är en av de mest inflytelserika diktsamlingarna som skrivits om krigets verklighet och ändå sitter jag här i fåtöljen, långt från skyttegravar, lera och gasattacker och försöker på något sätt formulera... Fortsätt läsa →
Ett stilla porträtt av kärleken mellan människa och hund
Stinas bästa vän är Göran Greiders försök att skriva fram den ordlösa relationen, det som händer mellan en människa och en hund, detta nästa outtömliga lager av kärlek. Springer spanieln Stina blir hans följeslagare, hans tröst, hans centrum och nu har deras historia lett hela vägen till en Augustnominering. Det är lätt att förstå varför.... Fortsätt läsa →
Trackside – boken som är lika snygg som Leclercs sunshine lap
Innan vi börjar vill jag göra avbön, så ingen tror att jag sitter här med någon form av insider-sympati. Jag har nämligen, enligt min mor, vid fem års ålder, i Örebro, befunnit mig på samma kalas som Marcus Ericsson. Vi ska båda ha köat till samma fiskdamm och skjutit mot samma hockeymål. Trots denna solida,... Fortsätt läsa →
Gubbarna på Saltkråkan och deras ilska
Det var extremt förutsägbart. Så fort SVT annonserade den nya Vi på Saltkråkan visste man att landet skulle delas i två läger: de som nyfiket väntade på något samtida och de som fick höjt blodtryck redan av tanken på att någon rört deras barndom. Att gubbarna (och det är faktiskt mest gubbar) reagerar så starkt... Fortsätt läsa →
Lina Wolff tillbaka med ”Liken vi begravde”
Det är något djupt tillfredsställande med att läsa Wolff igen. Hon känns alltid lite som en gammal vän när man följer hennes prosa med giriga ögon. Liken vi begravde tar oss till en liten svensk by utanför Lund, till systrarna Jolly och Peggy, två speglingar av varandra, lika delar ljus och mörker. Deras värld är... Fortsätt läsa →
