Det finns diktsamlingar som berättar och så finns det de som visar. Wrangborg tillhör den senare sorten. Här rör hon sig mellan kärlekens vardagsgeografi och den känslomässiga politik som uppstår när två världar försöker förstå varandra men inte riktigt lyckas. Det är reflekterande, berättande och märkligt nog väldigt avkopplande. Lite som att följa någon som... Fortsätt läsa →

Jorden är på väg mot sin undergång. Solen håller bokstavligen på att slockna, uppäten av små mikroorganismer kallade astrofager och mänskligheten gör som mänskligheten brukar: skickar en besättning ut i rymden för att lösa det. Ryland Grace, ensam överlevande på ett skepp kallat Hail Mary, vaknar upp utan minne men med hela civilisationens öde i... Fortsätt läsa →

Först och främst, hur uttalar man det där efternamnet egentligen? Buehlman. Det låter som något man får till svar när man beställer korv i Danmark. Enligt efterforskningar på Wikipedia har han tidigare hållit till i skräckgenren, men här gör han sitt första försök inom fantasy, och han gör det faktiskt riktigt bra. Vi följer Kinch,... Fortsätt läsa →

Eftersom filmen nu är på tapeten var det läge att återbesöka Martina Haags Det är något som inte stämmer (2015), den tunna skilsmässoromanen om henne själv och maken Erik Haag, förlåt, “Anders”. Och med moderna ögon, det gör ont att säga det, men jag förstår dig Erik. Jag försvarar inte otrohet på något sätt, men... Fortsätt läsa →